Äntligen cup!

Det är många bandyvänner som saknar bandycupen som spelades i slutet av oktober under många år i Ljusdal, i folkmun kallad för Dexcupen eller World Cup. I år är det äntligen dags för cup igen.

Bakgrunden till cupen kanske är känd för de flesta. Björn Swartswe fick iden på tåget: Om tiomilaorientering är på natten måste man väl kunna spela bandy på natten också? Alla var väl inte övertygade men cupen kom till start 1974, i slutet av oktober. Eftersom första priset utgjordes av en bil av märket Daf blev det Dafcupen. Efter några år blev det istället Dexcupen (Dex var reservdelar).

Första året deltog redan från början 16 lag. Förutom  LBK även de etablerade föreningarna som Sandviken, Västerås, de tre övriga hälsingelagen, men även idag okända lag som Selaöpojkarna och Filipstad. Premiäråret deltog bara svenska lag Apropå Filipstad så överraskade de, vann sin grupp och gick direkt till semi (på den tiden gick bara gruppsegrarna vidare). Nattmatchen spelades mellan LBK och Västerås i svår dimma inför ca 1500 åskådare där hemmalaget avgick med segern, 3-2, men det kom inte att räcka utan Sandviken vann gruppen och senare hela cupen, där Broberg betvingades efter straffavgörande. Även om den totala publiksiffran landade på blygsamma ca 17000 stycken så var det succé och antalet besökare kom att öka stadigt med tiden.

Året därpå möttes samma lag i finalen, men denna gång fick Broberg revansch. För första gången deltog utländska lag, Ullevål och Uleåborg. Det norska laget överraskade genom att vinna sin grupp, över bland annat LBK.

År 1976 blev det inte bara utländsk gruppseger utan även utländsk slutsegrare genom Uleåborg. LBK hade det tveksamma nöjet att möta det finska laget i premiärmatchen. Efter en länge målmässigt jämn match kunde finnarna rinna ifrån på slutet med mål på övertid.

De två följande åren blev det återigen Broberg som avgick med segern, där Per Hedkvist starkt bidrog till segrarna med sitt vassa skytte. 1978 stod hemmalaget för motståndet i finalen men räckte inte till.  Pelle öste in mål under fler cuper och ingen annan spelare var i närheten av hans målproduktion.  Ett spektakulärt mål var i finalen 1983 mot Jenisej. Då klippte Pelle in ett frislag nästan från hörnflaggan. Landslagsmålvakten Lazarev hann inte reagera och Broberg vann med 4-0.

Året 1979 inträffade något betydelsefullt då det första ryska laget deltog, nämligen Jenisej. Det sibiriska laget som kom att dominera rysk bandy under ett antal år innehöll skickliga spelare som nyss nämnde  målvakten Lazarev, försvarsgiganten Shakalin, mittfältaren Anufrienko, skarpskytten Pasjkin, men den störste stjärnan var utan tvekan Sergej Lomanov. Denne 22-åring var trots sin ungdom även stjärna i ryska landslaget tack vare sin förmåga att i högsta fart kunna dribbla eller skjuta. Det första året tog det dock stopp i semin och det kom att dröja till 1982 innan man fick lyfta segerbucklan.

Om Jenisej var det dominerande ryska laget vid denna tid så kom Boltic att bli den svenska motsvarigheten, Karlstadlaget kom ju att vinna SM sju år på raken, 1979-85, senare även 1988 och 1995,  men i cupen  kom de att inte bli lika framgångsrika. Första turneringen var 1976 då man inte gick vidare men 1977 blev laget trea (ja, man spelade match om tredje pris på den tiden) efter att  LBK  besegrats i bronsmatchen. År 1980 var det dags för första vinsten då Edsbyn drog det kortare strået i  finalen och året var det åter vinst i cupen, denna gång mot Broberg  i finalen. Turneringen 1982 var det dock äntligen dags för giganterna Jenisej och Boltic att slåss om slutsegern. Vid full tid var det oavgjort, 2-2, men där ryssarna sedan kunde avgöra under ”sudden”.

Något annat betydelsefullt var när det första amerikanska laget deltog i början av 80-talet.Det berättas att amerikanerna efter lite träning hemmavid trodde att de kunde spela bandy. Sedan kom de till Ljusdal och såg Lomanov, vilket gjorde att de insåg att de hade mycket att lära fortfarande.

Cupen hette alltså först Dafcupen, sedan Dexcupen och Dex World Cup när man fick World Cupstatus. Då SJ blev huvudsponsor 1986 byttes namnet följaktligen till SJ World Cup vilket var namnet ända till 1998. Senare kom den att heta Polar World Cup men även ExTe World cup!

Även formatet på cupen ändrades under åren. Från början började den på fredag eftermiddag men senare blev starten istället under torsdag kväll, vilket hade att göra med att kvartsfinaler infördes på lördag kväll. Antalet deltagande lag var 16 i fyra grupper, Under några år var det dock 20 lag i fem grupper och gruppspelsmatcher spelades i Edsbyn, men bara efter några år gick man tillbaka till 16 lag.

För de nostalgiska så förknippas kanske cupen med invigning, karuseller, hemvändarhelg eller något annat,  fast jag skulle gissa att de flesta ändå skulle nämna nattmatchen. Denna klassiska match spelades 02.00 och lockade enormt mycket folk, antagligen den match som kunde ha högsta publiksiffran under hela bandysäsongen, bandyfinalen undantagen. LBK var alltid ena laget och ofta stod Bollnäs för motståndet. Från ca 1500 premiäråret ökade det stadigt till över 8000 mot just Bollnäs 1982. Detta var verkligen imponerande då man ska betänka att den gamla huvudläktaren hade mindre kapacitet. Från början spelades den klassiska matchen natten mellan lördag och söndag men med tiden blev det istället natten mellan fredag och lördag då kvartsfinalerna spelades på lördag kväll/natt. Om Ljusdal gick vidare till kvarten fick de spela 00.30 eller 02.00.

Om nattmatchen gav klirr i kassan så var det en sportslig nackdel för LBK. Det blev aldrig någon seger men fem finaler. Första året var 1978 då Broberg drog längsta strået (alla hälsingelag nådde semifinal det året!), men närmast var 1984 då det stjärnspäckade Jenisej var motståndare.  I den finalen chockstartade LBK och gick fram till en 3-0 ledning efter dryga tio minuter! Ryssarna kom dock tillbaka och i paus ledde LBK med 3-2. I andra vände Jenisej till 3-4 men skarpskytten Alf Cahling kunde kvittera. I sudden hade LBK inte mycket kraft kvar och körde med lyror. Hemmalaget stretade emot ordentligt och det dröjde nästan en halvtimme innan ryssarna avgjorde.  Nära var det också 1993 när Vetlanda stod för moståndet. I slutet av matchen ledde smålänningarna med 3-2 men i LBK-pressen kontrade Vetlanda in ett mål och matchen slutade 4-2. 1997 blev det torsk mot Västerås med 4-1 och 1999 hade ett slutkört hemmalag inte en chans, 7-0 i baken mot Hammarby.

Apropå slutsegrare så dominerade de svenska lagen under 90-talet där Sirius vann överraskande stort 1992, 7-0 mot SAIK och där både Boltic och Västerås vann två gånger. 2000-talet inleddes med svenska segrar men sedan blev det Vodnik två år på raken, 2003 och 2004. Efter det en hälsingefinal 2005 då Bollnäs vann med 3-2 mot Edsbyn. Därefter vann Dynamo Moskva två raken innan Bollnäs och Edsbyn på nytt möttes i final 2008, fast den finalen spelades i Edsbyn. Anledningen var att ett mildväder under söndagen omöjliggjorde spel på IP så semifinaler och final fick i all hast flyttas till Edsbyn. Hemmalaget fick revansch för förlusten tre år innan och vann med samma siffror, alltså 3-2.

År 2008 var alltså det senaste gången som World Cup avgjordes på IP i Ljusdal.

Snart alltså dags för bandycup igen, kul! När det gäller de deltagande svenska lagen så har inget av lagen från Stockholm deltagit, alltså varken AIK, Tellus eller Gustavsberg. Något som kanske inte är så känt är att det första  laget från Stockholm som deltog var ett stadslag med spelare från olika Stockholmsklubbar. Senare kom Hammarby att delta och även framgångsrikt med tre segrar hittills. Örebro var med redan 1979 och gick då ända till final där dock Edsbyn blev för svåra.

Vad gäller de ryska lagen har Vodnik varit med flera gånger och alltså vunnit två gånger. Trubnik har också ställt upp i cupen medan Stroitel inte har gjort det.

Spelet kan börja, Let’s go LBK!